STHLM KBT - Kognitiv beteendeterapi
 

Om KBT

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en psykoterapiform som vuxit fram ur forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Kännetecknande för kognitiv beteendeterapeutisk behandling är att klient och terapeut tillsammans arbetar aktivt för att försöka förändra klientens problem. Klienten bidrar med sin kunskap om de egna svårigheterna, sitt engagemang och sin motivation till förbättring och terapeuten bidrar med sin kompetens och sitt stöd till klienten under arbetets gång. Fokus ligger på nuet och arbetssättet är målinriktat. En viktig del i behandlingen är de hemuppgifter som klienten utför mellan behandlingssessionerna för att tiden ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. På sikt är det önskvärt att klienten själv lär sig mycket om sina egna svårigheter och hur de kan hanteras för att kunna arbeta vidare på egen hand.

Den terapeutiska kontakten inleds med ett par bedömningssamtal. Syftet med samtalen är att terapeuten ska kunna göra en bedömning av om KBT kan vara till hjälp för klienten, men lika viktigt är att klienten ska få känna på om terapimetoden känns som ett passande sätt att arbeta på och om kontakten med terapeuten känns bra. Beslutet att inleda en psykoterapeutisk kontakt fattas av både klient och terapeut.

De flesta KBT-behandlingar pågår mellan 5-20 sessioner, men de kan vara längre eller kortare beroende på klientens problematik. Sessionerna är ca 45 min långa och kan ligga samlade i tid eller vara utspridda under en längre period.

Flera forskningsstudier har visat att KBT ger gott resultat vid flera olika problemområden:

  • olika typer av ångestproblem
  • depressioner
  • självförtroendeproblem
  • ätstörningar
  • sex- och samlevnadsproblem
  • missbruksproblem
  • sömnproblem
  • schizofreni
  • psykosomatiska och stressrelaterade problem
  • problem hos barn
  • problem hos utvecklingsstörda

Det goda forskningsstödet har lett till att KBT som behandlingsform rekommenderas av flera stora organisationer:

  • Läkemedelsverket
  • Statens beredning för medicinsk utvärdering
  • Svenska Psykiatriska Föreningen
  • National Institute of Mental Health
  • American Psychological Association
  • World Psychiatric Association.